Solceller på taket

Viktigt för solceller på tak

Sju saker är viktigt att tänka på för att en takyta ska vara lämplig för solceller är:

• Helst tak i sydläge, men även tak i ost- eller västläge går ofta bra.
• Lämplig taklutning: 0–90° i söder och 0–50° i öster och väster.
• Helst takyta med få eller inga uppstickande föremål såsom takfönster.
• Helst plan (jämn, horisontell) takyta men andra takformer funkar också.
• Takets återstående livslängd är ej under 10 år men helst över 25 år.
• Att takytan inte skuggas av närliggande föremål (träd, byggnader etc).
• Helst en takyta på minst cirka 15–25 kvadratmeter.

Är mitt tak lämpligt för solceller?

Ditt tak är troligen lämpligt för solceller om det är i gott skick och har en takyta mot syd, öst eller väst. Tak mot öster eller väster bör ha en lutning på max cirka 50 grader. Takytan där solceller placeras bör helst vara minst 15–25 m2 och inte skuggas av närliggande föremål såsom träd och byggnader.

Läs mer: skaffa solceller

Vilken typ av tak är bäst för solceller?

Det absolut bästa taket för solceller är ett plant, rektangulärt, oskuggat tak utan uppstickande föremål som är riktat mot söder med en lutning på cirka 30–50°. Taket har också en yta på minst 30 m2, en förväntad livslängd över 25 år och är helst i plåt för billig installation och lite/inget underhåll.

Ovan anger de mest optimala förutsättningarna, men det finns många typer av tak som passar bra till solceller. Du behöver inte ha ovan nämnda förutsättningar för att skaffa solpaneler på taket. Läs mer: bäst-i-test solpaneler för tak

Guide för solceller på ditt tak

En snabbguide till solceller på ditt tak bestående av nio punkter är:

1. Kolla vilka takytor som har lämplig riktning och lutning för solceller. Solceller i sydläge producerar mest el men även väst och ost fungerar vanligtvis bra. Placeras solpanelerna i ost- eller västläge bör dock panelernas lutning inte överstiga 50 grader.
2. Utvärdera om takytornas form är lämplig för solceller. Plana, rektangulära tak utan uppstickande föremål är optimala för solceller. Även andra takformer fungerar men då brukar antingen en mindre andel av ytan kunna användas på grund av solpanelernas form eller för att undvika skuggning. För rundade takytor kan dock tunnfilmssolceller fungera bra.
3. Kontrollera att total lämplig takyta är tillräcklig för solceller. Av lönsamhetsskäl bör solpanelernas sammanlagda effekt helst vara minst 3–5 kW. En sådan solcellsanläggning kräver en yta på minst cirka 15–25 kvadratmeter.
4. Bedöm om taket har tillräcklig återstående livslängd för solceller. Helst bör taket ha en återstående livslängd som motsvarar solcellernas livslängd, det vill säga åtminstone 25 år. Orsaken är att man vill undvika kostnaden för att montera ner och sedan återmontera solceller vid ett takbyte. Är takets bedömda återstående livslängd mellan 10 och 25 år görs dock ofta en bedömning från fall till fall.
5. Kontrollera att takets hållfasthet är tillräcklig för solceller. Kristallina solceller väger cirka 15–20 kg per m2. De flesta svenska villatak är väl dimensionerade för att klara denna belastning. Innan solceller installeras ska dock solcellsinstallatören alltid göra en hållfasthetsberäkning för att avgöra om taket klarar av både den extra tyngdkraft och vindlast som solpanelerna utsätter taket för.
6. Ta reda på om befintligt yttertaksmaterial är lämpligt för solceller. Det går bra att placera solceller på de flesta takmaterial, förutsatt att skicket är gott. Kostnaden för att installera solceller varierar dock mellan olika takmaterial.
7. Undersök om bygglov behövs för att placera solceller på ditt tak. I de flesta fall krävs inte bygglov för solceller. Bygglov kan dock krävas om till exempel taket ligger inom ett detaljplanerat område eller om solpanelerna ändrar takets form. Det kan till exempel gälla för solpaneler som vinklas upp gentemot takytan.
8. Välj typ och modell av solpanel som är mest lämplig för ditt tak. I de absolut flesta fallen är monokristallina solpaneler att föredra. I vissa fall kan dock tunnfilmssolceller övervägas eftersom de är böjbara och väger mindre än kristallina solceller. De kan därför vara ett alternativ om takytan har böjda former eller om takets bärighet är låg.
9. Ta reda på om solceller på taket täcks av hemförsäkringen. I de flesta fall täcks solceller på ett tak av hemförsäkringen (villa- eller fritidshusförsäkringen). Du bör dock alltid meddela ditt försäkringsbolag att du installerar solceller samt noga studera villkoren i just ditt försäkringsavtal.

Tre olika typer av solceller på taket

Solceller på taket kan delas in i tre olika huvudtyper:

• Solpaneler monterade ovanpå taket. Detta är den i särklass vanligaste lösningen och oftast används monokristallina solpaneler. Tre fördelar med monokristallina solpaneler är att de har hög verkningsgrad, lång livslängd och är prisvärda.
• Solpaneler inbyggda i taket. Att bygga in standardsolpaneler i ett tak, så kallade integrerade solpaneler, görs framförallt av utseendemässiga skäl eller för att få bygglov beviljat. Det är dock en dyr lösning. Soltak bör framförallt övervägas om taket ändå är i behov av utbyte.
• Solceller integrerade i takskiktet. Solceller av tunnfilm kan integreras i takskiktet, till exempel i takplåtar och betongpannor. Tre fördelar med solceller av tunnfilm är att de är flexibla, har låg vikt och de kan limmas direkt på många material. De har dock lägre verkningsgrad än monokristallina solpaneler och är dyrare räknat i effekt per krona. Se också: Solcellstakpannor

Solceller på olika takmaterial

Solceller på olika takformer

En förutsättning för att formen på en takyta passar solceller är att ytan är sammanhängande, plan och inte alltför liten. Takytan bör endast ha några få uppstickande föremål såsom skorstenar eller takfönster, men helst inga alls. En takyta i söderläge med en lutning på cirka 30–50 grader ger optimal elproduktion. En lägre lutning medför dock billigare elproduktion och att andra väderstreck än söder blir mer intressanta.

Eftersom standardsolpaneler är rektangulära är det en fördel om också takytan där solpanelerna ska placeras är rektangulär. En anledning till det är att en större andel av takytan då kan utnyttjas till solceller. Eftersom solpanelerna vanligtvis bildar en rektangulär form på taket ger solcellerna också ofta ett estetiskt vackrare intryck på ett rektangulärt tak.

* Anledningen till att solceller på säteritak ofta kräver bygglov är att många säteribyggnader är k-märkta (kulturhistoriskt värdefulla) eller q-märkta (särskilt kulturhistoriskt värdefulla enligt detaljplan). Det handlar här således inte främst om att solceller vinklas upp gentemot takytan.

Lutning och väderstreck på tak för solceller

Solceller på tak riktade mot söder med en lutning på 30–50 grader producerar mest el. Även solpaneler riktade mot öst eller väst producerar i regel tillräckligt med el om panelernas lutning är 0–50 grader. Solceller i norrläge bör undvikas eftersom dess elproduktion bara är cirka hälften jämfört med söderläge.

Läs mer: lämplig lutning och väderstreck för solceller

Tillgänglig takyta för solceller på hustak

HemSol rekommenderar att du har en takyta på minst cirka 15–25 m2 för solceller på ett hustak. Är ytan mindre än 15–25 m2 blir solpanelernas totala effekt ofta för låg för att solcellsanläggningen ska bli lönsam. Som jämförelse kan nämnas att takytan till en villa på 120 m2 med sadeltak är cirka 120–150 m2.

Solpaneler varierar både i yta och effekt och det sker hela tiden en utveckling mot allt effektivare solpaneler. En genomsnittlig modern kristallin solpanel hade i juni år 2025 en effekt på cirka 450 W och en yta på cirka 2 m2. För sådana solpaneler kan man räkna med att det behövs en yta på cirka 5–6 m2 per kW solceller inklusive utrymme mellan solpaneler och takkanter. Läs mer: Hur stor takyta behövs för solceller

Ålder på villatak och behov av takbyte för solceller

Ett villatak bör helst ha en förväntad återstående livslängd på minst 25 år innan solceller monteras på taket. I praktiken bör ett takbyte mer eller mindre alltid göras om takets förväntade livslängd är kortare än tio år. Är takets förväntade livslängd 10–25 år får en bedömning göras från fall till fall.

Skälet till att ett tak bör ha en lång återstående livslängd är att det är kostsamt att montera ner och sedan sätta tillbaka montagesystem och solceller i samband med ett takbyte. Å andra sidan behöver takets befintliga värde beaktas eftersom det går förlorat vid ett takbyte.

Den återstående livslängden för ett gammalt tak beror på takets skick samt takmaterialets typ och kvalité. Det är dock ofta svårt att bedöma ett taks skick med undantag för om taket är nytt. HemSol rekommenderar därför att låta en sakkunnig person bedöma takets förväntade återstående livslängd. Tabell 4 kan dock användas för en enkel tumregel.

Behov av bygglov för solceller på tak

I de flesta fall behövs inte bygglov för solceller på tak. Bygglov kan dock krävas om taket ligger inom ett detaljplanerat område eller om solpanelerna ändrar takets form, till exempel om de vinklats upp gentemot taket. HemSol rekommenderar dock att fråga kommunens byggnadsnämnd om bygglov eller bygganmälan behövs.

Hållfasthet på tak för att klara av solpaneler

De allra flesta tak är väl dimensionerade för att klara av belastning från solpaneler. Solpaneler kan dock ge upphov till både positiv belastning (“snölast”) och negativ belastning (“vindlast”). Installatören av solceller ska därför alltid göra hållfasthetsberäkningar innan solceller placeras på ett tak.

Tak i mellersta Sverige (Svealand och Götaland inland) är ofta dimensionerade för att klara ett tryck på cirka 1 500–3 000 Newton (N) per m2. Som jämförelse utövar solpaneler inklusive montagesystem ett positivt tryck på cirka 150–250 N/m2.

På lutande tak gör också solpanelers glatta ytor att snö i många fall lättare glider av taket jämfört med om taket saknat solpaneler. Av denna anledning förekommer hållfasthetsproblem med solceller framförallt på platta tak.

Om hemförsäkringen täcker solceller på taket

Ja, i de flesta fall täcker hemförsäkringen (villahusförsäkringen) en anläggning med solceller på taket. I grundskyddet täcks ofta skador orsakade av brand, blixtnedslag, storm, hagel och snötryck. Du bör dock alltid läsa igenom villkoren i din hemsförsäkring för att se vilket skydd din solcellsanläggning har.

Vidare bör du också informera ditt försäkringsbolag när du har installerat dina solceller. Detta för att säkerställa att du har rätt skydd och att ditt försäkringsbelopp är tillräckligt högt.

Anlita också alltid en behörig och kvalificerad installatör, bland annat eftersom en felaktig installation kan påverka ditt försäkringsskydd. Många försäkringsbolag rekommenderar också att installationen följer gällande branschregler, som till exempel reglerna “Säker Sol”.

Så installeras solceller på tak – steg för steg

De steg som behöver följas för att installera solpaneler på ett tak är:

1. Solpaneler, växelriktare och montagesystem levereras till tomten.
2. Fallskydd och ställningar monteras vid huset intill taket.
3. Takfästen och ett rutnät av bärskenor monteras på taket.
4. Solpanelerna fästs i bärskenorna.
5. Eventuella optimerare fästs vid solpanelerna eller bärskenorna.
6. En eller flera växelriktare monteras.
7. Solpanelerna kopplas samman elektriskt med varandra.
8. Växelriktare, elcentral och solpaneler kopplas samman elektriskt.
9. Solcellsanläggningen testkörs.
10. Färdiganmälan lämnas in till berört elnätsbolag.
11. Elnätsbolaget kopplar upp solcellsanläggningen mot elnätet.
12. Eventuell extern besiktning görs cirka 2–3 månader efter drifttagning.

Läs mer: Installera solceller på tak

Snygga solceller på tak

Sju exempel på snygga solceller på tak utifrån olika preferenser är:

• Monokristallina solceller. Monokristallina solceller har ett enhetligt svart utseende jämfört med polykristallina solcellers mer blåspräckliga utseende. Sedan några år tillbaka har också monokristallina solceller så gott som helt konkurrerat ut polykristallina solceller tack vare deras högre verkningsgrad och mer enhetliga utseende.
• Helsvarta solpaneler. Helsvarta solpaneler består i regel av monokristallina solceller med en svart ram, svart bakstycke och att ledarna på solpanelens framsida (busbars) har gjorts tunnare och mörkare. Ett svart bakstycke absorberar dock mer solljus än en solpanel med ett vitt bakstycke. Det innebär att solpanelen blir varmare och därigenom får en något sämre verkningsgrad.
• Solpaneler utan ram. Dubbelsidiga solpaneler med glas både på fram- och baksidan av solcellerna blir allt vanligare. Dessa paneler kan göras helt utan ram och är dessutom tunnare än vanliga solpaneler.
• Interdigitated Back Contact (IBC)-solpaneler. IBC-solpaneler saknar det rutnät av busbars (ledningar) som annars utmärker de flesta typer av kristallina solpaneler. Hos IBC-solpaneler är istället både de positiva och negativa metallkontakterna placerade på baksidan av solcellen.
• Solpaneler med annan färg än svart. Estetiskt anses det ofta snyggt om solpanelerna har samma färg som taket. Utbudet av färgade solceller växer snabbt. I juni år 2025 gick det bland annat att få tag på gröna, bruna, grå och röda solpaneler utöver traditionella svarta eller blå (polykristallina). Dessa solpaneler har ofta ett färgat skikt ovanpå solcellerna som är designat för att reflektera vissa våglängder för att ge önskad färg. Det innebär dock att en del av det ljus som skulle kunna användas för att producera solel inte absorberas av solpanelen. Färgade solpaneler har därför lägre verkningsgrad än “vanliga” svarta solpaneler.
• Takintegrerade solceller. Tunnfilmssolceller som integrerats i till exempel svart plåt ger ett mycket enhetligt utseende. På lite avstånd från taket kan det i detta fall vara svårt att överhuvudtaget se att det finns solceller på taket. Se också: solceller integrerade i taket
• Takintegrerade solpaneler (Building Integrated PhotoVoltaics (BIPV)). Här används traditionella solpaneler som utöver att producera el även fungerar som ytskikt för taket. Ekonomiskt är detta dock främst ett alternativ om ett tak ändå ska bytas ut.

Hur monteras solceller på tak?

Att montera solceller på tak görs i följande steg:

1. Fästen till solpanelerna sätts fast i taket. Hur detta görs skiljer sig mellan olika takmaterial. För takpannetak skruvas fästena oftast fast i undertaket medan fästena kan klämmas fast i falsarna hos falsade plåttak. För tak av takpapp (bitumen) görs ofta genomföringar i taket. För platta papptak kan dock ballastsystem, som inte kräver infästning i taket, övervägas.
2. Skenor monteras på fästena. Skenorna formar ett rutnät på taket. Vid placering av både fästen och skenor måste hänsyn tas både till solpanelernas och takets bärighet.
3. Solpanelerna fästs i montagesystemet. Solpanelerna fästs i skenorna genom att klamrar skruvas fast mellan solpanelerna och skenorna. Ska solpanelerna förses med optimerare monteras dessa också på solpanelerna.
4. Solpanelerna kopplas samman elektriskt. Solpanelerna kopplas samman i strängar (seriekopplas) och dessa strängar förbinds sedan med solcellsanläggningens växelriktare. Växelriktaren ansluts sedan till elcentralen.

Går det att montera solceller på tak utan råspont?

Ja, det går att montera solceller på tak utan råspont. Fästen till solpaneler kan till exempel skruvas fast i läkten om undertaket består av OSB-skivor istället för råspont. I andra fall kan fästena till solpanelerna klämmas fast mellan läkt och takpanna på takpannetak eller på falsarna hos falsade plåttak.

Får jag montera solceller på taket själv?

Nej, du får inte montera solceller på taket själv! Installation av en solcellsanläggning ska utföras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Enligt Elsäkerhetsverket krävs auktorisation för allt arbete från att montera fästelement till taket till att ansluta växelriktare.

Taksäkerhet på tak med solpaneler

Vid installation av solpaneler på ett tak ska hänsyn tas till taksäkerhet gällande bland annat:

• Takets bärighet och konstruktion. Innan solpaneler installeras ska en sakkunnig bedöma takets konstruktion och bärighet. Både taket och infästningen av solpanelerna ska klara de vind- och snölaster som takets kan förväntas utsättas för.
• Risken för snö- och isras kan behövas beaktas. Eftersom solpaneler i regel monteras på ett montagesystem hamnar solpanelernas yta ofta cirka 10–20 cm ovanför det underliggande taket. Solpaneler har också en glatt yta vilket gör att snö ofta lättare glider av jämfört med det underliggande taket. Båda dessa faktorer behöver beaktas vid utformningen av snörasskydd. Detta kan till exempel göras genom ett högre snörasskydd eller genom ett ordentligt avstånd mellan solpaneler och snörasskydd.
• Brandskydd. Solcellsanläggningar ska installeras så att de inte ökar risken för att sprida brand. Det innebär bland annat att solpaneler måste placeras med hänsyn tagen till brandväggar och att räddningstjänstens möjlighet att bekämpa en eventuell brand på taket inte försvåras.
• Tillträde till taket vid inspektion och underhåll. Solpaneler är i de flesta fall inte konstruerade för att gå på. Det medför att det kan finnas krav på fasta takstegar, gångbryggor och förankringsanordningar för att kunna utföra underhåll på solpanelerna.

Som privatperson kan det vara bra att känna till dessa regler. Det är dock det företag som installerar solcellerna som ska se till att ovanstående och ytterligare regler gällande taksäkerhet beaktas.

Infästning av solpaneler i tak

Fastsättning av solpaneler på tak görs i regel genom att solpanelerna fästs i bärskenor som formar ett rutnät på taket. Bärskenorna är i sin tur fastsatta i takfästen. Hur takfästena fästs i taket beror på takmaterialet. För tak med takpannor skruvas de till exempel ofta fast i läkt, råspont eller takstolar.

Infästnings- och monteringssystem för solpaneler

Hur infästnings- och monteringssystem för solpaneler varierar mellan olika takmaterial:

• Tegeltak och tak med betongpannor. Infästningen görs i regel genom att fästen skruvas fast i råspont, läkt eller takstolar. På fästena monteras sedan skenor i vilka solpanelerna fästs.
• Papptak. Takfästen formade som plattor skruvas fast i taket. Taket tätas sedan genom att en bit takpapp svetsas över varje fästplatta. På fästena skruvas sedan de skenor fast som solpanelerna därefter ska monteras på.
• Sedumtak. På ett sedumtak utgörs monteringssystemet i regel av ett ballastsystem där betongplattor utgör ballasten. Det är ett uppvinklat rutsystem av skenor i vilka solpanelerna fästs.
• Plåttak. För falsade plåttak kan fästen klämmas fast direkt i falsen. Det krävs med andra ord inget traditionellt infästningssystem. För korrugerad plåt skruvas fästena fast i det underliggande taket, vilket innebär att genomföringar görs i taket.
• Skiffertak. På skiffertak skruvas fästena fast i råspont, läkt eller takstolar. Ofta behöver utskärningar göras i skifferplattorna för att få plats med fästena.
• Shingeltak. Infästningsplattor skruvas i regel fast i takstolarna genom råsponten. För att det inte ska läcka in vattentätas området vid en genomföring antingen av en anpassad takpapp som limmas fast eller med en speciell självhäftande tätningsbricka.
• Eternittak. Infästning på eternit görs genom att stockskruvar förs igenom befintliga hål i eterniten och fästs i undertaket. Eftersom eternit kan innehålla asbest försöker man bearbeta taket så lite som möjligt. Solcellsinstallatörer friskriver sig ibland också från ansvar för takets täthet vid solcellsinstallationer på eternittak.

Eventuella problem med solceller på tak

Eventuella problem med solceller på tak går ofta att härleda till felaktig eller bristfällig installation såsom:

• Felaktigt infästa solpaneler och bärskenor. Om solpaneler och bärskenor är felaktigt infästa innebär det inte enbart att det kan bli problem med själva solcellsanläggningen. Det kan även leda till skador på fastigheten och i värsta fall även på människor.
• Felaktigt utförda kopplingar. Om till exempel starkströmskablar inte är ordentligt sammankopplade finns risk för att ljusbågar bildas med medföljande brandrisk. De kontaktdon som kopplas samman ska också vara av samma fabrikat.
• Felaktig förläggning av kabel. Om kablar läggs mot vassa kanter eller är alltför böjda eller hårt spända kan det leda till att kablarnas livslängd förkortas avsevärt med påföljande fel på anläggningen. Felaktigt förlagda kablar kan också ge upphov till onödig elektromagnetisk strålning.
• Dokumentation saknas. Till exempel ska solcellsinstallatören alltid lämna dokument gällande produktinformation (produktblad) för de huvudsakliga ingående komponenterna såsom solpaneler, växelriktare och montagesystem.
• Felaktigt placerade växelriktare. Utsätts en växelriktare regelbundet för höga temperaturer förkortas dess livslängd. Dessutom minskar växelriktarens verkningsgrad ju högre temperatur den har. Vid placeringen av växelriktare ska man därför se till att den inte utsätts för direkt solljus och att utrymmet är tillräckligt ventilerat.
• Inga eller bristfälligt utförda snö- och vindlastberäkningar. Det är solcellsinstallatörens uppgift att alltid utföra snö- och vindlastberäkningar innan en installation av solceller genomförs.
• Bristfällig skyltning av solcellsanläggningen. En solcellsanläggning ska bland annat ha varselmärkning som varnar för likström. Denna information är viktig för den som ska utföra arbete på taket.

Tyvärr har det historiskt funnits problem med bristfälligt installerade solcellsanläggningar. Många av dessa brister visar sig kanske inte de första åren en solcellsanläggning är i drift men kan leda till problem på längre sikt. HemSol bedömer dock att en förbättring har skett under senare tid.

Förklaringar till det kan vara att branschen mognat och ett större fokus på säkerhetsfrågor. Till exempel minskade antalet företag inom solcellsbranschen i Sverige från cirka 1 350 stycken år 2023 till runt 500 stycken i juni år 2025. Likväl anser HemSol att det är en god idé att låta utföra en extern besiktning av sin solcellsanläggning efter att den är installerad.